Laura Netzel 2 – i kungliga kretsar och vittra sällskap

Laura Netzel har ensam varit lika verksam som en hel kommitté, stod det i en tidningsartikel när Nya konstnärsgillet i Stockholm firade 10-årsjubileum 1897. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under senare delen av 1800-talet bildades många sällskap med kulturella förtecken. Det var ett omtyckt sätt att umgås, och ofta ingick ett mer eller mindre omfattande musikinslag i samkvämen. Det hände också att man anordade soaréer med litterära och musikaliska program. Laura Netzel var bra på att organisera och att få musiker att ställa upp. Dessutom var hon själv en skicklig pianist, och hon dirigerade gärna både kör och orkester. Inte undra på att föreningar och sällskap tacksamt tog emot hennes engagemang. Också inom hovet var Laura Netzel en välsedd gäst. Kungafamiljen musicerade mycket, och när prins Oscar, sedermera Oscar II, anordande musikaliska samkväm och soaréer tillsammans med sina sångarvänner, då fanns Laura Netzel med. Hon var en säker sångare, och hon anförde kören i ”kungens kotteri”, som hon skrev i ett brev. I Bernadottebibliotekets musikaliesamling finns många kompositioner av Lago – Laura Netzels konstnärspseudonym. De flesta noterna har Oscar II:s namnstämpel på framsidan. Hon tonsatte också en del av hans dikter. Laura Netzels största verk, ett Stabat Mater för solister, kör och orgel, är tillägnat kronprins Gustaf. Vid uruppförandet i Östermalmskyrkan (nuvarande Hedvig Eleonora) fanns flera av den kungliga familjen närvarande, och Oscar II skrev dagen därpå ett brev till Fru Netzel:. ”Kompositionen är tvifvelsutan betydande, och på många ställen vacker”, ansåg kungen.